en bild
Kategorier för sidan Hälsovård
Taggar för sidan skola barn psykologi

Psykologens råd när barn mår dåligt i skolan

Som förälder kan det vara svårt att veta vad hur du ska reagera om ditt barn verkar må psykiskt dåligt på grund av saker som händer i skolan. Här är ST-psykologen Kåre Thams råd.

  • Text Amanda Hjelm
  • Foto Praktikertjänst

Var femte barn blivit kränkt av en annan elev, visar Friends senaste rapport. Det kan handla om allt från retning till utfrysning, mobbing och fysiskt våld. Som förälder är det bra att känna till vissa varningssignaler som indikerar att ens barn mår dåligt i skolan.

– En förändring i beteendet är en varningsklocka. Exempelvis om barnet tidigare tyckt om att gå till skolan men plötsligt inte vill gå dit är det något du ska reagera på. Kanske blir det jobbigt redan kvällen innan och du märker att ditt barn oroar sig på kvällarna. Speciellt jobbigt kan det vara på söndagskvällar eller efter långa ledigheter, säger Kåre Tham som är psykolog på Praktikertjänst Stockholm Kids.

Han understryker att barn beter sig olika och tecken på att barn mår dåligt kan skilja sig åt. Men ett barn som är mer ledsen, irriterad eller tystare är en indikation på att något inte står rätt till. Det finns inget exakt svar på vad du som förälder bör göra i en sådan situation. Men om du oroar dig och får känslan av att något är fel är det bra att kontakta skolan eller läraren. 

– Berätta vad som upplevs, om ni hört något från ert barn och fråga vad skolan vet om det, tipsar Kåre.

För att kunna stötta sitt barn på bästa sätt är det också viktigt att finnas där om barnet berättar att något jobbigt hänt i skolan.
– Ge bekräftelse på att du hört och förstår var barnet säger. Du kan säga: ”Jag förstår att det är jobbigt och att du känner så här. Det verkar inte som att det där blev bra och de var inte snälla”, tipsar Kåre Tham.

Han säger att det är viktigt att låta det bekräftande och förstående samtalet ta tid, och vänta tills barnet känns redo innan möjliga lösningar lyfts fram.
– Det är vanligt att vi vuxna börjar med problemlösning alldeles för tidigt. Vi behöver göra det också, men först måste barnet få veta att den vuxna stöttar barnet och är på hens sida.

Nästa steg är att se till att ens barn vet hur det kan stå upp för sig själv, och vågar visa och uttrycka vad det tycker.
– Visa att det är okej att sätta upp markeringar för det som barnet utsätts för, till exempel sätta upp en stopphand. Här måste dock varje enskild situation ses över och det är alltid bra att involvera skolan för att få hjälp.

Kåre Tham menar att det är viktigt att vuxenvärlden agerar när barn far illa i skolan. Samt att komma ihåg att det alltid är minst två barn som mår dåligt.
– Det kan kännas provocerande att även den som utsätter ett barn måste få hjälp. Men det är viktigt eftersom även det barnet har ett eget lidande eller funktionsnedsättning som gör att hen beter sig illa mot andra. I de flesta fall förstår de barn som gör dessa saker inte vad deras handlingar kan leda till i det långa loppet. Dessutom är det viktigt att hjälpa det barnet, så att inte andra barn far illa i framtiden.