en bild
Kategorier för sidan Tandvård
Taggar för sidan tandvård barn ungdomar

Ta hand om ditt barns tänder

Svenska barn och ungdomar har överlag bra tänder, men samtidigt är färre 6-åringar kariesfria än tidigare. Bra tandvanor skapas tidigt och det är viktigt att föräldrar bestämmer över tandborstning och matvanor.

  • Text Karin Strand
  • Foto Praktikertjänst

Linda Rosén är specialisttandläkare vid Barnspecialisttandvården Kronan i Sundbyberg, som är en del av Praktikertjänst. I sitt arbete möter hon barn med mycket karies. Problemet för de här barnen är enligt Linda Rosén att föräldrarna inte tagit sitt ansvar fullt ut.

– Föräldrar är många gånger alltför tillåtande. Som vuxen måste man våga vara den som bestämmer över tandborstning och matvanor.

Föräldrarna bör hjälpa till med tandborstningen varje dag ända upp till 10–12-årsåldern. Först då har barnen den finmotorik som krävs för att klara tandborstningen på egen hand. Två gånger om dagen ska tänderna borstas med fluortandkräm, understryker Linda Rosén.

– Fluor är viktigt för tanden eftersom det kan läka ut små ytliga kariesangrepp och förhindra att nya uppkommer. Barn med karies kan behöva ett utökat fluortillskott och då rekommenderar vi ofta sköljning med fluor utöver tandborstning med fluortandkräm.

För att en tand ska utsättas för kariesangrepp krävs bakterier och kolhydratrik mat som gör att bakterierna kan växa till. Bakterierna bildar syror som gradvis luckrar upp tandytan och om sjukdomen inte behandlas i tid blir ytan så småningom ojämn och mjuk, och det bildas ett hål. Med regelbunden tandborstning med fluortandkräm klarar tänderna av att vi äter fem gånger om dagen – det vill säga frukost, lunch och middag samt två mellanmål. Men inte mer.

– Det bör gå minst 90 minuter mellan varje måltid. Om barnen blir törstiga mellan målen ska de dricka vatten, säger Linda Rosén.

Det talas ofta om det dolda sockret i maten och rekommendationen är att undvika mat och dryck med tillsatt socker. Studier har visat att en hög sockerkonsumtion ökar risken för småbarnskaries och det är exempelvis bättre att äta fil med osötade flingor än en söt yoghurt med sockrade flingor. Energidrycker, läsk och saft kan också vara en fara för tandhälsan genom att de kan ge frätskador på tänderna, något som ökar både bland barn och unga.

– Emaljen luckras upp av syran i drycken och den mängd emalj som förlorats kan aldrig återbildas. Genom att undvika att äta och dricka sura livsmedel förebyggs frätskador på allra bästa sätt, säger Linda Rosén.

Energidryckerna är extra populära bland ungdomar. Många unga som tränar äter också gärna smaksatt kvarg, som innehåller mycket protein, och energibars. Båda är dock riktiga sockerfällor (se listan här intill). Trots allt har svenska barn och ungdomar generellt sett mycket god tandhälsa. Nästan 70 procent av alla 12-åringar och nästan 40 procent av 19-åringarna är fria från karies, vilket står sig väl i en internationell jämförelse. Samtidigt har andelen kariesfria 6-åringar minskat från 78 procent 2010 till 75 procent 2016 och det finns skillnader när det gäller socioekonomi, kön och var man bor.

En avhandling från Sahlgrenska akademin i Göteborg visar att förskolebarn i socioekonomiskt svaga familjer hade fem gånger högre risk för kariesskador jämfört med jämnåriga med bättre levnadsvillkor.

– Barn i socioekonomiskt utsatta familjer har mer karies än barn i socioekonomiskt välbeställda familjer och de största skillnaderna syns bland de allra minsta barnen, säger Ann-Catrin André Kramer, legitimerad tandhygienist och författare till avhandlingen.

Låg utbildning, låg inkomst, bidragsberoende, arbetslöshet och utrikesfödda föräldrar ökade var för sig risken för karies hos barnen.

– En möjlig förklaring kan vara att om föräldrarna har ekonomiska och andra bekymmer kanske inte barnens tandhygien har högsta prioritet. Dessutom vet vi från annan forskning att de som har sämst socioekonomisk status också är mest sjuka, och munnen är inget undantag.

Ett mer överraskande fynd i Ann-Catrin André Kramers forskning var att tandhälsan skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Fram till 10–12-årsåldern är flickorna mer utsatta för karies och i tonåren är pojkarna mer drabbade.

– Det vore spännande att gå vidare och ta reda på varför det är så. Finns det biologiska faktorer som spelar in eller handlar det om vilka vanor man har?

Ett annat intressant fynd var att barn i större städer har karies i högre utsträckning än barn på landsbygden. För 30–40 år sedan var det tvärtom.

– Ett verkligt skifte har skett under de senaste decennierna och frågan är varför. Tandhälsa hänger ofta ihop med utbildningsnivå och förr var utbildningsnivån lägre på landsbygden än i större städer. Så är det inte generellt i dag och det kan vara en tänkbar förklaring. En annan förklaring kan vara att godis, snacks och läskedrycker är mycket mer lättillgängligt i en stad än på landet, där det kanske är flera mil till närmsta affär, säger Ann-Catrin André Kramer.

– Nu är frågan hur vi ska ta med oss fynden ut i tandvården. Kanske bör vi arbeta ännu mer tvärprofessionellt så att även den övriga hälsovården, BVC och skolan involveras ytterligare i barnens tandhälsa.

Blocks

Kariesfria barn 2016

3 åringar: 95 procent 6-åringar: 75 procent 12-åringar: 68 procent 19-åringar: 39 procent Källa: Socialstyrelsen